Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vet, herr brudgum, väl er ädla enckefru
Hon hafver varit vigd och gifter förr än nu,
Men blott i några da’r; ty gilla denna mening,
Och lita uppå mig så vist som på en lapp
Til spå och seija saudt, at detta ektenskap,
Det har allenast stådt i sinnenas förening.
Jag had’ ännu til skiäl ett kraftigt förbehåld,
Om hvar en tings natur i namnet låge dåld,
Dels gambla likaväl de hafva trodt det samma;
Vist bord1 er bära tå ännu en jungfru skrud
På eder biässa, ach, I rena echta brud,
Ty detta är ert namn i richtigt anagramnia.
För utan detta alt, jag kunde royckit väl
Bevisa samma satz, med många andra skiäl;
Men lemnar villigt nu de öfriga tilbaka.
Hvad giöres, kiära säg, oss flera skiäl behof?
Jag vet at alt i hop lär komma an på prof,
I lär i morgon sielf herr brudgum alt bejaka.
5-
Kiärleken som naturens stöd
tagen uti betrachtande
då förnäme kiöp- och handelsmannen
Herr Carl von der Hagen
med äreborna och dygderika jungfruen,
Jungfru Anna Margareta Molitor
ett christeligit äcbta förbund ingeck,
som skedde uti Stockholm den 20 October 1720.
-IN aturen stöder sig på kiärleks ädla staf
Och grundar lif och lust, så nöje såsom nytta
Uppå en enda grund, uppå en enda stytta;
Ja, skulle utom dess, i längden se sin graf,
Hon skulle utom dess af ålder snart Yörfalla;
Ocb en förödelse som vågor öfver-svalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
