- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 15. J. Swedberg, H. Ausius, A. Amnelius, N. Tiällman, J. Schmedeman, P. Törnevall och C. Eldh /
301

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som uti annat alt så uti åchta bund
Så skiljes desse åt, de förre äro bilder
Til den forening, som ej nånsin blifver skilder

Emellan Christum och de helgas sammanfund.

De andre visa ut förderfvade naturen,

Som liknar menniskian i oförnufft vid diuren.

De förre, dem en sann på Christum grundad tro
Uti forening satt med Gud den beige Anda,

De veta trones frucht med ächta trohet blanda,

At Herrans tempel fins i deras hiertans bo,

De hafva, som sanct Paul vid sine tider sade,

De hafva makar så, som de der inga hade.

De senre, hvilka stält sin enda ögnesicht
Uppå‘ ett nöje i förderfvade naturen,

Förliknas hår uti de andre såmbre diuren,

Och uti Herrans syn ha ganska ringa vicht.

Det genom ågenhet sig sielfva de tilskynda.

Vårt giöra utan tro det år ju idelt synda.

De förras åchtenskap har til sitt åndexnål
Jämbt’ Herrans höga pris dfcss rike att föröka.

De senre ägen lust, jämt nytta, höghet söka,

Med mer som grundar sig på nöje, vinst och prål,
Ty skiljer desse åt så vidt som dag från natten,

Och från dess döda slagg den rena gyllne skatten.

Ty fast ett prächtigt feel sig tidt besmycka kan,
Att det sig mycket väl med dygden tyckes rimma,

Så är doch ^alt ihop ej guld, som synes glimma.

Hvad obehagligt är ined färg man stryker an.
Naturen, när hon vil Gudz fruchtan efter-apa,

I stad för helgelse ett spöke plägar skapa. I

I dag förenar sig ett älskligt ächta par,

Hvars giffte långst förut i himlen är beslutit,

Hvars förra ächta bund, det bleka döden brutit,

Som detta, christligit och Gud behagligt var.

Ja en sanfardig bild i fruchter, som ä’ mogna,

Af Christi enighet och ening med de trogna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/15/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free