Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty må en sådan ting för ingen sälsamt falla,
At jag ett åchtenskap giör likt ett fågla-bo,
Når fåglar mästedels, jag sager icke al la.
De visa trefvenhet och bild af åcbta tro.
De bygga sig ett bo med samman-satter möda,
Och ymsa der uti at bägge lika rå’,
Med samman-satter Dit de sökia sig sin föda,
Och bädda sig en säng af samman-samkat strå.
De värma äggen opp uti behagligt skifte,
Och bägge dra’ försorg, at intet blifver bräckt,
Rätt som hos menniskan uti förnuftigt gifte,
Då tvenne ena sig til ökning af sin släckt.
Om våren pläga sig de masta fåglar para,
Om våren är det ock den bästa kiärleks tid,
Då all naturen tycks med kiärleks blickar svara,
Emot den liufva eld som ingen ledes vid.
Deu raska fågle-kung han väner sina afvel,
At med en stadig syn betracbta solens strål,
Som en förnuftig far, den icke lider drafvel,
Befaller dygden bli sitt fosters ögne-mål.
Den öma pelican, bon vågar sig i döden
At frälsa deras lif, som lif af henne fådt:
En trogen moder bar den samma öfverflöden
Af kiärlek, samma bot af döden öfverstådt.
Den stora strutzen går och håller sig vid jorden,
Hans maga smälter järn och annat lika hårdt.
TU ti ett åchtenskap bör ofta tålas orden,
Och smältas likaleds hvad mera synes svårt.
Ännu tycks återstå, det ingen måtte klandra,
En fågel hvilken gier naturlig kiärlek namn,
Jag menar stårcken. som rått fram för många andra,
I värket visar ut ett hushålds rätta hamn,
Så väl i kiärleks drift som uti ordnings målet,
Så väl i vaksamhet söm mycket annat godt,
At skiönt med strutzen han ej kan försmälta stålet,
Han doch med rätta rum bland främsta fåglar fådt.
Nu vil jag vända mig til en förnuftig fogel,
Som lärt at bygga bo, och ,med ett sundt förnuft,
Der vid sig förese med dricka, bröd och sågel,
Mern fåglar tarfva. som bebo den vida luft.
Herr Fogel, lycka til, at taga er ett näste,
Och flytta edert bo, er maka til behag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>