Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En fåfäng sysla är, at efter högbet sucka,
Den mura ringa är ban lefver mera trygg#
Jag lefver lika våi, fast ingen ville bueka
For min fåfänglighet sin mera värda rygg.
Ett bögrood tyckes mig en påfve-fågel liker,
Som morgon-rodnans pracht på efterdelen ser,
Ocb kommer ej ihog hur vidt det andra viker,
Sitt ursprung visar ut i jord i mull och ler.
Hvart årnar pennings träl med vicbten af metaller?
Den klarligt visar sig af girighpt forgiord,
Han kommer, tidigt nog, när kroppen blifvit kaller,
Dit guldet finnes mäst uti den svarta jord,
Hvad gagnar plåten, som uti din kista skramlar,
Och dig ditt sinnes ro och noje tar ifrå;
Man vet, eburu nog och mycket du församlar,
Är ej en drake värd det gald han ligger på.
En girag synes mig så rolig som en kråka,
Hon samlar guld ihop ocb röfvar här ocb dår
Det gods, som giör at hon plår uti fara raka,
När någon finner på hvar hennes giömma är.
En vällust gifven siäl i vin och och goda rätter
Vil sökia fram för alt sitt nöjes öfverBöd:
Man kan ju intet mer än endast blifva mätter,
Mig giöra samma gagn ett stycke kiött ocb bröd.
Han dåras efvenväl utaf ett kiärleks byte,
Och härmar der uti de mindre vårda diur:
Men sådan kiärlek bar på ryggen sin ett knyfe,
Som tager hälsan bårt och svagar hans natur;
Ty må man bonom väl uti förliknad ställa
Med diur, som hemma ä’ in under våra tak,
Ocb finna ofta nog sitt fängsel i en fälla,
Der lystenbeten tänckt förnöja mund och smak;
Eli med det snabba kräk, bvar om de lärde tvika,
Om det sig räkna bör til fågel eller diur,
Som plär i skymningen i bvita huf-klad’t fika,
Men fastna, fångas skiönt, ej sättas uti bur.
Så är med alt i hop, men bos en dygdig maka,
När åchtenskapet är i lycklig stund begynt,
Kan en förnuftig, siäl ett större nöje smaka,
Ån trotz af vällust, bögd, af guld och sölfvermyot.
Vil du en ära ha, så är din husbålds ära
Den högsta, hvilken du dig sielfvan önska må.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
