Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Straxt hördes stämma in ett heligl lof och pris,
Til den som segren gier och kröner efter striden,
Försötar alt det ondt, som lides uti tiden.
Igenom avigt godt uti sitt paradis,
Som ympat denne gren uti den rätta stammen,
Ocb alla creatur de svarade med: Amen!
17.
En andelig bergs-man,
betrachtad då bergs mannen herr
Hans Andersson
i Gruf-riset
detta vanskeliga i en salig ävighet forbytte den 14 Ang. 1723 och
hederligen begrofs den 24 dito i Falu gamla kyrckia.
Bali den i alla mål sitt ögne-syfte har
På tidens efterfölgd så väl som sielfva tiden,
Han får i ävighet, se’n tiden är förliden,
På hvad han bedit om ett önskligt ^Lter-svar,
Ett echo, hvilket all bans fälde suck besvarar,
Doch så at frögde-sal hans jämmerdal förklarar.
Säll den och mer än säll, som i siu christna tro
Så vida hunnit har, at alt hvad ögat skådar,
Det minner honom på och i hans hierta bådar
Hans fall, försoning och den der på fölgde ro;
Den är, som rätflig kan sig räkna bland de christna,
Ett träd af ymnog frucht, när andra trå’n de vistna.
Han, när han kläder sig uti sin morgon-drächt,
(I Adams fikon-blad, som skulle blygden dölja)
Vet sådant som ett straff på brutna budet följa,
Doch hvad han skyldig är af nåde öfvertäckt,
När han sig kläder in i Christo genom trona,
Som våra svaghets fel af nåde vil förskona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
