Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår Wattrang lefver än, så sång det helga chor,
Som Christus giärdat med rättfärdigbetens linne,
Vår Wattrang lefver än, i ty vi honQm finne
Der, som Rättrådighet i sielfva liaset bor.
Han får i ymnog skord, hvad han tilförne sådde,
Igenom kraft af den i bonom alt förmådde.
Vår Watt rang lefver än, han lämnar vicht och våg
At dem, som nedre bo, der slike ting behöfves,
Här fins ej någon, som af ägen-nytta sofves,
Här ingen skildnad fins emellan hög och låg,
+ Ty härlighetens Gud han håller sielfver vichten.
At ingen är, som kan förbryta emot plicbten.
Vår Wattrang lefver än, han lemnar rättens svärd
At dem, som nedre bo; ty i de renas boning,
Som tvagne uti blod ha’ all sin brots forskoning,
Der finnes ingen, som med svärd är straffas värd;
Vår Herre Zebaot med svärdet uti munden
Har giordt det ondas macbt och verdens förste bunden.
Som Wattrang vicht och sverd på jorden hafver fördt,
Så at Rättrådighet med honom varit nögder,
Så får han ävigt nu med änglom lika frögder,
Dem ingens öga sedt och ingens öra hördt;
Men uppenbaras doch för dem til ändan trogna,
Som funnits genom nåd til ängla-lefnad mogna.
Jag, som de förras pust på jorden höra fått,
Och tror de senres frögd i himlens höga rike,
Jag sade: Salig år den sälle herrens like,
I tid och ävighet igenom dubbel lått;
Ty siälen ävigt får med sielfva solen gläntza
Ocb rychtet sprider sig kring jordens vida gräntza.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>