Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psalm 147.
Kom, lät osa lafva God, som ded sig bör,
Tbet ar eo kostlig ting, oär man det giör,
Ty ban sin stad Jerusalem opbygger,
Han saroblar sin bortdrefne Israel,
Han belar ett förkrossat bierta vabl,
Ocb leker den, som oti svédau ligger.
2.
Han känner stiernorna och deras tabl.
Herren ar stor ocb mäcbtig öfverall,
Hans gudoms styrsel ingen kan erfara.
Han rättar op den ossle ocb förgiör
Acb, siungom Oud ocb lät oss tacksam vara!
3.
Ded maste ske med barpor ocb med spel,
Ty ban med sky betäcker himmelos tiel,
Han gifver rengn och monde jorden väta,
At grödan till var nytta växa mä,
All diar på marken deras föda få,
Han gier korpungooecn ocb rijklig äta.
4.
Om bästars starkheet gier han ingen gran,
Ey nägors starka been så seer han an,
ifeen Herren bar bebag till dem allena,
Som frucbta bonom rät bå dag och natt,
Som deras bop o på bans godhet satt,
På honom see ocb det af biertat mena.
5.
No prijsa Gud, Jerusalem, som äst
Gods egen stad ocb Zion, du der nast,
XVI: ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
