Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den aldrastörsta nöd, den högsta frögd och pracht
Blijr genom tijdh ocb död förödd och nederlagt.
Alt hvad då verldzligt är ombyter och aftager,
Men synd och öfverdåd förökes alla dagar.
Myrtillis svar uppå det samma.
Svad råd or för en man, om han ey skulle fasta
Sitt sinne på en orth, den Gud har giedt til bästa
Det menniskliga köön, der han en herre är,
Til des at Atropos hans lijffztijdz tråd affskär?
Hvad hindrar at han ey bär må i jorden rijfva,
Och skåda himmlen an, der man och längst skal blijfva?
Hvad kan det hielpa doch, at man så qvälier sig
Med det, at verlden är så platt förgängelig
Med alt som der på är ocb hvad för ögon finnes,
Har intet rätt bestånd* fadt ddt,.kir härligt synes.
Ja, at och sol och mån sampt stiernor stor ocb små
Med himmels firmament kan ey varacbtigt stå,
Med annat sådant mebty hvar ved man måste ledas,
Som vore sielfver bär Heräclitas tilstades,
Som hade samma sorg. Sant är det, iag väl teet,
A t verlden är upfylt ined omsorg ocb förträt;
Men mången der emool fast mehr är til beklaga,
När ban blödhiertat är och ey kan vedertaga
Sin mootgång såsom lost, är aitijd oförnögd,
Kan intet finna sig i olust som i frögd.
En svagheet är, at man så plågar sina tanckar
Och straxt förlägen är, när nogot vidrigt vankar,
När något kommer på, at man sig. gifver ved,
Ty offta är man sielfif sin egen lyckos smed.
Det är otåligheet, min vän, som tig beveker,
A t du så iaglööa ast,, all ting så gärna vräker,
Ocb intet ir tiJfredz med det, som himmlen gör.
Det ey til ändra står, hvad klagan man doch föör.
Det stora himmels lius, som Pbdebus sielfif kriogleder,
Gudz rätta mesierstyak, som alt på jorden fooder,
Och skifftar åhrsens tijd, är intet heller dcd
Frij för ostadigbeet; men vijsar oss der med.,
Hvad nytta verlden bar, med alt som der pä kräker,
Smapt örter, loöff och gräs odb hvad på bafvet vräker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
