Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Stjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Himla tanckar, himmelskt noije,
Alt fullkomligt har den valt,
Soro foracbtar världsens löije
Och kan sielfver le &th alt.
Jordens trålar vettlöst säija,
Att vij fåfängt frachta Gud,
Helt förgäfves vallust väija
Och oss binda till Guds bod.
Kroppen docb till maskar blifver;
Siåblen intet &r och blijr,
Fast nian det så föregifver. /
Hvem ar det som hanne sijr?
År hon anda, de ån täncka,
Horn skall bon kanna sig
I en liten kropp inskränka
Och bli oförgäogélig?
Ingen anda kan sig debla,
Ty den inga delar har,
Derfor kan det intet febla
Att ey någon mor och fahr
Den åt barnen sina gifver;
Hvar då barnet siälen tar?
Af Godiotet skapat blifver
Mer än hvad han skapat han
Siäblen skall ja tankar vara,
Djuren täncka åfvenvål,
Ålska, hata, sig och para,
Fast de hafva ingen siähl.
När de .sofva, de och drömma;
Fast de intet konna lee,
Kanna de doch lära, glömma,
Härma efter hvad de see.
Meontskian ey bafver mera
Ån ett aonat creatur,
Det allenast att till lära
År måst skicklig dess natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
