Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Didrik Granatenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibland du tunger är, dock bares du så giärna,
Din kiära borda gior den längsta vägen kort,
Ocb då du latter är for dem sig långvägs ärna,
Så flyger du så fort, som Vägen lijder, bort.
Man kan dig skiöta, som man hålst i sinnet fattar,
Du kan bra löpa. kan och ligga tyst till sangs,
Kan giömma dig rätt väl i kiälrar, skrijn och kattar,
Men stundom du kring torg och vijda vägar slängs.
Du är väl icke just så gammal såsom jorden,
Dock har den jord, hvaraf du giord är, lijka åbr,
Ocb sedan du fands opp är du förandrad vorden,
Som modet tid från tid och nya kläder får.
Så Snart du tages från din moder uhr din linda,
Ger far din, eldun, dig en klädning lius och reeo,
Den mästarn mycket väl vet pryda sktära trinda,
Nog finnes frijare till denne dottren seen.
Du är åtskillig art, åtskilligt värde förer,
Som syskon, de der eij till lijka ähra hindt,
Och som en purpur drächt ett kungahus tillhörer,
Så bär den röda art ett kunga namn bland mynt.
Den hvita är därnäst af ymnogare planta,
Men mindre vickt och prijs fast utaf större kropp.
En Jude-tiufver kan dein bägge slag väl kanta
Och klippa Vingarna i oästa flyckt och lopp.
De sämsta lederne af denne stora släckten
Syns allestädes kring, som bond- och tienstefolök,
De ha ock mörckaste och aldragröfste dräckicn,
v. Så stora väl, som srnå, de* förras värdes-tolck.
Så måst ock rangen rå bland ttvad olifligt finnes,
Och ordning undergå, hvad ordning eij förstår,
På det den, siäl har fådt, må föra sig till minnes,
At den bör vördas mast, som minst sin lijke får.
Hur’ desse trenne slag ta af ocb till i tiden,
Det har förfarenbet i minnes-boken tryckt.
De dra sig fram om ann i både krig och friden,
Men mast då Martis leek skail ha sin drifft ocb ryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
