Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Didrik Granatenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Få å, som seen få tack for det de lemnat bafva:
Den gråter gierna minst, som får det största arf;
Och minnet for dem piår man med dem snart begrafva.
Soart låsses fången seen till andras noijes tarf.
Så geek en girag, som ko&pt hemma mat förtärde.
Fast han hos andra var så glupen som en band,
Han had* en son, som eij nå’n kånst ell seder lårde,
Ty fadreus knapphet det tillstadde ingaland.
Då ban låg lijk, bod son bem till sig cammeratér,
Ocb satt allt fadrens solf omkring hans bufvod-giård,
Ocb sad: Dår ligger han den oxen na hel flåter,
Sij, hvad för talg ban bad’, ban var sin död vål vård.
Det seer ock logligt at, st mången af sitt goda,
Sielf giör sig mycket ondt, podagre, vattu-soot,
En fast obotlig kropp, ondt, som de eij förmoda
Af de förtrycktas sack ocb afvands-månners bot
Det år ock löije vårdt, når en som åger pångar
På rånta eller dålt, men vil] cachera sig,
På det ban må bli fri, undsåttia den* som trånger,
Stångs från sitt Capital af våda eller krig.
Jag tror Democritas lår bra sig ba forlastat
I desse tanckar, då ban ansåg vårldsens lopp,
Ocb skiont Heraclitas deröfver skull ha pastat,
Så tror jag dock slik sorg eij skadat bar hans kropp.
Man kan eij gråta jast, då den en gång far illa,
Som aldrig ån giort vål ån endast åtb sig siålf,
Då bans bopskrapta gods eij långe ligger stilla.
Men flyter andra till, som tarfva denne ålf.
Ordspråcket sannas måst: At grymmer giårna nioter
Hvad niogger spar ibop. Det sker ock mångeo gång.
Jag såger intet mer, men barm och löije sluter,
Vill dock för penningen upståmma ån en sång!
Dig, som omistlig år, tör jag eij stadigt lasta,
At do eij aldels flyr, och blir mig ståds fördåld;
Jag vill till ditt beröm mig åter derfor* basta:
Do åger ingen last, men den dig bar i våld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
