Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur han med snälla skott
På alt för många ända giort
Och mestedels for brått.
Hielp Gud hur lange skal ännu
Den svåra smitto sot
Oss öfvertyga huru du
Äst sinnat oss emot?
Är ingen nåd el T skosmåbi mer,
Vill du ey tänka på,
At du ett folk til spillnings ger,
Som är dit arf ändå?
Sant är det. at du blir berömd,
När du för rättvis käns,
Än mera, när du vreden glömt
Och icke straffa näns.
Hur* strängt bur’ rättvist du förfar,
Lell ba vij lyffte på,
At näpsten mål ocb gränser bar,
Men nåden icke så.
Och där vid vil iag trygga mig,
Ocb där til har iag fog.
Man kan för mycket fruckta dig,
Men aldrig älska nog.
Vij vete at vij agas bort,
Det är vår ondskos skuld,
At riset blifvit nästan stort,
Men du äst evigt buld.
Och om af pesten en oeh ann*
Blir hastigt hädan flytt,
Ho til sin God sig skynda kan,
Har intet illa bytt
Gif Jesu, at iag daglig dags
Til resan färdig står,
Så at det altid är til lags
Hur snart min tima slår,
Gör mig beredd och väl til mods,
Lär mig betracbta här,
Hvad oförgängligt arf och godz
Som på mig vänter där.
Herr biskok ont jag icke kan
Såsom det ägnar sig
Besinna alt, så är I man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
