Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvinnokönetz oskrymtade tårar,
fälte ofver den fordom ädle och välborne,
fru Marit Hiärne,
som i sine bäste och liufveste år igenom den timmeliga döden blef
hädanryckt den 11 Decemb anno 1690.
Söden, som sig föresatt
* Til sit tysta tilhåld föra,
Hvad hans faslig långa natt
En gång måtte hygglig göra,
Sökte nogast hvar han trodde,
Någon utvald fägring bodde.
Länge stod han utan hopp.
Om han nånsin skulle finna
Så fulkomlig menskin kropp.
Som förmåtte öfvervinna,
Alt hvad kulit, mörkt och öde
Kiti8 i sälskap med de döde.
Men omsider lät han se,
At hans anslag icke fela,
Odetz stränga systrar tre
Hulpe til at särskilt dela,
Hvad til verldens lust och fägnat
Himlen deiligt sammanägnat.
Sielf naturen grämer sig,
Som sit 8könhetz mönster miste,
Och dit kön, som genom dig,
Skönste, sig behagligt viste,
Saknar, klagar och begråter
Hvad det aldrig finner åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
