Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock skal til vittnesbörd, at vänskap oss for detta,
Som sen vårt svågerlag förtroligt bar förent,
Jag på din döda mull i korta ord berätta.
At bvad du lofvårdt giordt, ändå var bättre ment.
Uprichtigheten var din vvandrings rättesnöre,
Hvar ränker eller svek feck aldrig låda vid,
Ett ros, det mången nu så löjligt kommer före,
Som en förlegat drächt se’n konung Göstafs tid.
Från dina resor kom du genast til beställning
Och steg ett vackert steg vid svänska hofvet opp,
Så at du kunde dig om gunst och vedergälloing
Samt högre framsteg där med tiden giöra hopp.
Det slog ei heller felt, dig har ett gunstigt öga
Din höga öfverhet i alla tider tedt,
Vars t för din skicklighet afhållen hos de höga,
Och bland de ringare såg itigeo på dig snett.
Din drottning, hvilken då den svenska kunga-stolen
Bestrålte öfver alt med majestet och glans
Och nu sitt säte har bland stiernor öfver polen,
Tog dig til bauptman an, hvar til du värdig fans.
Den upsicht, som der vid på slott och slotz-betiente
Af henoes majestet dig blifvit anbefalt,
Din oförtrutne flit så skiötte ocb förente,
At tiugu två åbrs tid det välgiordt var och galt.
Ditt sinnes redlighet den veta de betyga.
Som stått inunder dig, at do en förman var,
Den ingen ann’s förtienst lärt i sin räkning smyga,
Och så betientren som sin drotluing gagnat har.
Hon blef i mediertid til himmels~kronan kallat,
Hon, som med konglig nåd dig var en drottning huld.
Om någon olycks-våg dig sedan öfversvallat,
Så viste du rätt väl, at det var tidens skold.
För den, för den är bäst behändigt undanvika,
Fördenskull vek och du bort til ditt Malmövijk,
Ocb kunde du ei där få lefva som de rika,
Så lefde du i ro, förnögde sinnen lijk.
Du feck i tysthet där förnöta dina stunder,
Guds mildhet, omsorg, vård på äng ocb ägor se,
Ocb hvar du ecbo bördt i backar eller lunder,
Där räddes du ei för ett efter-rop af ve.
En som med sundt förnuft förlustas af det gröna,
Den anser bygden som ett litet paradis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>