Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden. Det oaktadt har han utöfvat ett icke ringa
inflytande på språkets och verskonstens utbildning. Redan 1737
utgaf han Oforgriplige tankar of ver svenska skaldekonsten, om
hvilka Hammarsköld yttrar: “Detta första försök att
grundligt utreda våsenet af vår verskonst och vårt språks accent,
bar flera omisskänliga förtjenster.“
Nicander hade stor kännedom af såväl de gamla som
de nyare språken. Från grundtexten öfversatte l«an delar
af bibeln och hexametrar skref han lika ledigt på latin och
tyska som på svenska. Han har ock skrifvit rimmade
ete-ostica på svenska, tyska, holländska, engelska, franska,
spanska, portugisiska, italienska och latin. Rimmad vers
älskade han eljest icke, ty han hade funnit, att
Ofta orimmelig ord för rims skull rimmare bruka.
Deremot sökte han vinna burskap för hexametern,
som han ansåg vara den tjenligaste versarten för vårt
språk. För att bevisa detta företog han sig att
öfver-8ätta Virgilii Herdeqväden och hela Æneiden, deraf dock
endast de två första böckerna blefvo tryckta. Dessutom
utgaf han Betraktelser öfver alla sön- och helgedagars
evangelier, Kon. Salomos ordspråk och predikarebok, Syracbs
gyllene a b c d, Gamla sanningar i ny drägt, m. m. —
allt på heroisk vers. Jemte dessa större arbeten lät han
ifrån åren 1746—1731 intet högtidligare tillfälle, såsom
kgl. födelse- namns- och dödsdagar, gå förbi, utan att han
uppvaktade med konstmessigt gjorda, om än mindre
poetiska, onomastica, eteostica, anagrammata, sonnetter m. m.,
bvilka med loford öfver den “Vestervikiske poeten* infördes
i Salvii Lärda Tidningar och i Dagligt Allehanda under
nämnda år.
Om Nicanders öfversättningar af Virgilii skrifter yttrar
Hammarsköld, “att den, som i dessa tolkningar väntar att
igenfinna Virgilii lätta och okonstlade behag, blifver
visserligen bedragen; det dubbla tvånget att i akt taga både
position och accent gjorde ock en fullkomligt trogen
öfver-sättning nästan omöjlig; deremot har han med synnerlig
lycka efterbildat de virgiliska versernas rythmiska prakt
och målande tonvexlingar.® Om hans öfriga arbeten
yttrar samme kritiker, “att i dem uppenbarar sig väl ett sundt,
men föga djupt erfarenbetsförstånd, hvaremot hvarje
gnista af fantasi och poetisk hug alldeles blifvit förqväfd
genom bemödandet att öfvervinna en sjelfskapad mekanisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
