- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
12

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cbristus läraren är, som skriften rättliga tolkar.

Jesns kännes igen, så snart vår ögon ban öpnat.

Nödgom frälsaren in hos oss at taga sig herberg!

Tredje dag Påska.

Fraktan vises ibland, när minst man frukta beböfver.
Glädjen kommer igen, sen fruktan jagas ur hågen.

Jesus visar i dag sina sårade fotter och händer.

Knapt de kännan igen; så stor var glädjen i b jer tat.

Hans föklarade sår för* segers-märke vi vörde.

Med sina blodiga sår vår synd har frälsaren aftvått.

Jesu blodige sår all fadrens vrede betaga.

Jesu blodige sår alt godt för syndare mana.

Fjerde dag Påska.

Handverk rate man ej; at fiska är lofligit handverk.

Arbet lyckas ibland, ibland fås intet i noten.

Oftast släpe vi nog, men tidt förlore vi mödan.

Arbet lyckliget är, när Jesus tages i rådet.

Nätet kaste man ut; ho vet, bvad fastnar i nätet.

Petrus springer i sjön, så snart han frälsaren hörde.
Petrus springer i sjön; med tro var kärlek i följe.

Vatnet skilde dig ej från Jesu kärliga famntag.

Sjön skal mota mig ej at dig, min frälsare, möta.

I Söndagen efter Påska.

Otron söker ibland, at tron försvaga med allo.

Otron svårliga tror, hvad hon ej får skåda med ögon.
Otron svårliga tror, om hon ej får känna med handen.
Men vår frälsare går vår otros tankar i möte.

Si, min sårade kropp, mina borade fotter och bänder.
Thomas tvekade först, men sen des starkare trode.
Thomas ropar i frögd: Min Gud, min mästar’ och herre!
O du saliga tro, som tror, fast icke dn skådar!

Tron allena det är, som gör vår eviga sällhet,

Tron allena det är, som mest kan Gudi behaga.

Frid oss skänkes i tron, med tron Guds ande bekommes.
Utan tron kan ej Guds ande din anda beveka.

Utan trone kan ej Gud sjelf oss saliga göra.

2 Söndagen efter Påska.

Endast frälsaren är, som godsint herde kan heta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free