Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helga Trefallighets söndag.
Bäst om natten i ro vår Gud vi kunne besöka.
Ingen kastar han ut, huru sent vi vilje besökan.
Läran om andliga ting förnuftet föga begriper.
Jesus läraren är, som vägen rättliga visar.
Mänskan födes igen på nytt genom andan i dopet.
Själen dagliga bör förnyas och helgas i nåden.
Vatten och ande kan oss med Gud förena tilhopa,
Födas igen på nytt af vatten och anda, begriper,
Ej vår mänskliga vett; men tron kan rättliga fattat.
Vädrets hastiga fart vi mänskor föga begripe;
Mindre begripe vi ju Guds andas verkan i själen.
Tron allena kan oss med kraft och styrko benåda.
Ande är andliga född; af kött man kötsliga födes.
Blott Guds ande det är, som kan förnya din anda.
Hår förnyad i tid får der Guds rike besitja.
I Söndagen efter Trinitatis.
Rik går kostliga klädd, hvar dag han kräsliga lefver.
Rik ej nännes ibland en småla åt fattiga gifva.
Obarmhertige djur de rike gemenligen äro.
Hund är ömare djur ån trots den girige rike.
Hunden lisar ibland det sår den girige rifver.
Rik begrafves i pragt, men slutliga vaknar i plågan.
Si, den fattige dör, men föres af änglar i glädjen.
Bättre är fattig i nåd, än rik utan himmel i vrede.
Här på jordene rik han grufliga pinas i lågan.
Tiggare fattig och arm hos Gud nu ligger i skötet.
O, du rike betänk, hvad godt du njutit i tiden.
O, du rike, betäuk, hvad qval skal plåga dig evigt.
Ondt hade Lazarus här, nu frögdas och hugnas han evigt.
Har du till bellvite gått, så måste du blifva der evigt.
Far du til himmelen up, så tår du blifva der evigt.
“Spegle sig här hvar och en, så väl de rike som arme!
Rik fördöme man ej, men blott den ogudliga rika.
Armod prise man ej; men blott en gudelig armod.
Pragt fördöme man ej hos dem, den skäligen anstår.
Vällust skadelig är så väl hos låga som höga.
Girighet har sit straff, som städse de giriga plågar.
Verldsligit allt forgås och måste ju lemnas i döden.
Kort är nöjet i lust, men pusten oändlig och evig.tf
XVIII: 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
