- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
144

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flickor lemne man ej med flygtiga karlar i sälskap.
Flickor lemne man ej, at läsa otuktiga böcker.

Lätjan skämer i grund, och sätter flickor i vanfrägd.
Fräckhet skändelig är, men tukt och sedighet hedrar.
Skämt med karlar i lag kan flickor lätliga skäma.

Skämt med snille bemött en skamlös skämtare tystar.
Handlös släppe man ej en flicka at resa med okänd.
Ensam sätte sig ej en dygdig flicka med ungkarl.
Ungkarl suckar ibland, men fråge ej flicka därefter.

Vise en flicka sig ej för tvär mot karlar i sälskap.
Granlåt lackar ibland en flygtig flicka til odygd.

Vise en flicka sig ej för kär mot karlar i samtal.

Sitte ej flickan i knät, ej eller hviske med ungkarl.

Läse ej flicka de bref, som skönhets smikrare skicka.
Gunst, huru ringa betes, kan skada en flicka til hedren.
Ungkarl skryter ibland af mer, än verkliga njutet.
Skönhet pryde sig ej med svärtade lappar i synen.
Skönfläck sättes ibland, där skamfläk rättåre sattes.
Sminket skyler ibland den fulas skrynkota kinder.

Flickor vänje sig ej, at gå på styItiga klackar.

Flickor pryde man ej mer’n stånd och sedighet anstår.
Fjollor spöka sig ut, men dygdige kläda sig hofligt.
Dygdig ljufliga ler, en fjolla omätliga skrattar.

Könet fläte sig ej, men prydliga täcke sit hufvud.
Flätning likar en bäst, diademe är tofsen i pannan.
Rikdom gifter ibland långt förr, än dygdige seder.

Hvad som brister i dygd, kan gullet rikliga fylla.

Hvad som felas i vett, kan fägring oftare fylla.

Rik, huru fjollig hon är, får namn af dygdig och artig.
Fattig, bur artig hon är, föraktas i rikares ögon.

Gull försvinner i rök, men dygden evärldliga varar.
Dygden, dygden af alt är flickors yppare prydnad.
Flickor lykliga.nog kan dygden i verldene göra.

Mö förkläde sig ej, förklädd bon råkar i fara.

Mö, som dygdelig är, för all ting akte sin ära.

Mö må snarare lif, än dygden och ärona mista.

Smak ombytelig är uti mat, uti kläder, i seder.

Laster i förriga tid man nu til dygder bar omstöpt.
Dygder i förriga tid man nu til laster har ombytt.
Sparsam kallas i dag, den förr man kallade girig.
Hyklare kallas i dag, den gudliga lefver i stillhet.
Blygsam kallas i dag en bonde och tölper i sälskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free