- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
165

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sår i stridene fådt, är krigsmans heder och åra.
Krigsman skamme sig ej för sår ocb skråmor i synen.
På hvad stålle man år, går altid vitnet i följe.

Tro förädaren ej, din trohet han illa belöner.

Straffet följer en ond, så länge han lefver i sporen
Den, som sitter i gåid, ban skyr sin lånares busdor.
Sak, som skamliga görs, är foga berömlig at höras.
Hoppet tröstar en arm, den girige gullet i kistan.

Fattig seglar i qvaf, när han den rike vil härma.
Grodan spricker ihjäl, när hon vil täfla med oxen.

Råd, i brådskone gjord t, har altid ånger i följe.
Smikran i förriga tid var last, nu kallas hon hofsed.
ömkelig är den värk, som röst ej hafver i plågan.
Perlan blifver ibland af en olärd kännare trampad.
Askan snarare slår hög torn, ån nedriga kojor.

Nögd vare hvar med sit, ens annars icke begäre.
Tungan sårar ibland långt mer än dödliga pilar.

Ormbet snarare läks, än bett af listiga tungor.

Hämden, snabber i språng, en dygtig syndare griper.
Straffet omögliga flyr den flygtige syndaren undan.
Hämden sofver ibland, men vaknar i grymhet och ifver.
Ömklig rotta kan ock et lejon i nödene rädda.

Örnen kläcker en örn, et lejon lejonet alstrar.

Arbete, redliga gjordt, får ofta et nesligit arfvod.
Syndaren ilar i språng, men motas af hämden i loppet.
Bland sit samlade gull den girige törstar och hungrar.
På sit samlade gull som drakar ligga de snåle.

Af sin samlade skatt ej näns den girige smaka.

För sin gyldene Gud sit lif den girige vågar.

Jorden gömer i sköt så väl den rike som arme.

Just så mycket en bar, så-mycket varder en aktad.
Afund magras i syn af nästans frodiga fetma.

Ät hvad tarfligit är, så skadar’et icke din hälsa.

Magen friskare gör grof spis, än. kräsliga rätter.
Syndaren hastar i villone fort och fastnar i repet.

Rundt man lofvar i nöd, men tunt sit löfte man håller.
Den som gudelig är, vare nögd och tålig i motgång.
När den rike beröms, man blott hans lycka berömer.
Vän förtretelig är, som sent i nödene hjelper.

Vreden rasar ibland långt mer, ;än elden i blånor.
Jägaren öm sin jagt, om flickor en älskare drömer,
Skepparen om god vind, om fåren drömer en herde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free