Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvinnors dägeligbet kan snart ocb lätliga mistas.
Qvinnors cfagelighet består i kyskhet och ära.
Qvinnor finnas ibland gå karlar i manlighet öfver.
Qvinnor finnas ibland gå längre än månner i snille.
Tjufven lyser ibland ur mångens ögon och upsyn.
Dygden verkligen är sine ägares egna belöning.
Gud at lyda, det är all veridens herskare vara.
Vett försvagas i sus, men starkes i dagliga sysTor.
Bäst är själen i ro, när själen b vilar i Gudi.
Ung kan duga til alt, föråldrade duga til intet.
Läsning verkligen är det största af nöjen i verlden.
Läsning hindrar iblan4 från mångslags laster och odygd.
Läsning verkliga kan en mjältsjuk stackare bota.
Läkares yppare dygd är roänskjo-kärlek och ömhet.
Drägt ej duger i fält, soro kroppen tynger och änger.
Kärlek kalle man is, ty snart är kärleken uplöst.
Cyrus onekligen är et mönster af alla regenter.
Konungs ära det är at välförtjente belöna.
De som sträcka gevär, dem bör man skäliga skona.
Slughet väger i vigt mot det, som felas i magten.
Konungs skyldiga plikt är konst och snille befordra.
Torpare födas ibland med stora och kongliga själar;
Kongar födas ibland med grofva och nedriga hjertan.
Vanskelig är den thron, som stöds af spottares händer,
Men förträfliga klar den thron, som gudlighet hägnar.
Mildhet odugelig är, där rätt hos domare saknas.
Vänlighet är til last, där skrymtan synes i följe.
Nöjet i kojone trifs så väl som i kongliga borgar.
Lefnaden är en dröm, för somliga ganska behaglig.
Lefnaden är en dröm, för somliga ganska bedröfiig.
Lyckelig är vist den, som bortdör utan at åldras.
Ju förnämare man, des mer förtrolig och höflig.
Afund störter en hög från höghets sätet i träcken.
Kände man äran i grund, så skrede man icke til envig.
Bgennytta kan ej från gifvet löfte befria.
Mera man åldras ibland af lätja än krämpor ocb ålder.
Gud, som oändelig är, vare mänskjans enda belöning.
Narr vore lyklig, om han sin dårskap gittade göma.
Vetskaps idkare mest förfölja och rata hvarandra.
Alt för skändligit är at lömskt förråda sin ovän.
Enighet är en mur, som rikens styrka befäster.
Snabb vare kongen i nåd, men sen vare kongen i vrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
