Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Osed följe man ej, änskönt ban brukas af andra.
Osed, kommen i gång, med tvång kan näppliga rättas.
Följe favar en den sed, som går ocb galler i landet.
Plägsed andre man ej, så framt ej löglig och ovig.
Plagsed andre man ej, som rikets nytto befrämjar,
Smak är annar i dag, än smaken i förriga tider.
Smaken tvinge man ej, mot smaken skrifve man icke.
Mot hvad brukligil är, förgäfves tadlare tala.
Lägg ej bjernan i blöt om ting, som gagna dig icke.
Fresta ej sådana ting, som gå din skicklighet öfver.
Sjelfklok visa dig ej, lät klokare granska dit arbet.
Tadlare skräme dig ej, när mästare gilla dit arbet.
Paddan tadlar ibland en dråplig mästares nrbet.
Hopp at vinna beröm gör mången skrifvare munter.
Hopp at blifva belönt kan locka de tröga til arbet.
Häraden verkar ibland långt mer än redelig ifver.
Ifver kallas ibland, hvad blott är verkan af afvund.
Orätt kallas af en, hvad rättvist kallas af andra.
Jorden sköta de minst, som hjorden sköta med alfvar.
Samvet lättliga får det sår, som svårliga läkes.
Sammet bruka nu fritt så väl de låge som höge.
Samvet kränka nu fritt så väl de rike som arme.
Sammets prydna kan ej din samvets plago betaga.
Samvet gäller ibland långt mindre än sammet i värde.
Samvets fredliga lugn är bättre än pengar i pungen.
Samvets fredliga lugn är själens yppare sammet.
Sammet goroes i skrin, på spik man samvetet hänger.
Konglig purpuren är. dock bäres han äfven af andra.
Skilnad tarfvas i drägt, ty stånd är skilnad i mel lan.
Föga behagelig är en skönhet i slurfviga kläder.
Mången prydelig är i lagom kostliga kläder.
Fjollors fola det är, at kroppen omåttliga bryta.
Högfärd styggelig är och minst hon kläder en ädling. ’
Vis beskedliga vet sin tid och läglighet akta.
Vis går tarfliga klädd och minst han prålar i granlåt.
Olik artighet är bos rik och fattig i värde.
Mycket fodras i dag til at heta belefvad och artig.
Alt för artig i tal är ej bos alla behaglig.
Alt för ymnig i tal kan trötta åhörares öron.
Akte bvar en den gräns hans ämbets värdighet anstår.
Almänt fodrar ibland at sätta å sido det egna.
Andras låne man ej, at dermed spara sit eget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
