Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnen linde man ej, i linda de grufliga tryckas.
Barnen tryckås ibland långt mer än fångar i bojor.
Barnen fängslas af oss, så snart de kommit i )jaset.
Rösten njuta de fritt, för öfrigt äro de fångar.
Barnen vagge man ej, af vaggning blifva de värre.
Barnen binde man ej, helt löst de lättare skötas.
Barnen vänje man ej alt jämt at vistas i ljuset.
Barnen vänje man ock ibland at dväljas i mörkret.
Barnen mate man ej alt jämt på vänliga stunder.
Barnen söfve man ej, bvar gång de våndas ocb ängslas. ’
Barnen vänje man ej, alt jämt at matas i skötet.
Barnen vänje man ej, alt jämt at söfvas i vaggan.
Barnen skräme man ej med fula och skräckliga bilder.
Barn man vänje vid alt, hvad dundrar, skramlar och hojar.
Ständigt byte man om, för barn är byte behagligt.
Fostret föde de bröst, som fostret legat inunder.
Fostret skadar ibland den mjölk det supit i borjan.
Amme den up sit barn, som barnet burit i q veden.
Barn få seder ocb art af den det diat i borjan.
Lamb, som diade get, får getens läten och odygd.
Barn som diat en ulf, får ulfvens fråssiga kynne.
Mjölk af qvinno kan ock et vildjur spakare göra.
Ammor låte man ej för ständigt hålla sig inne.
Amma har sundare mjölk, som går i lämpligit arbet.
Salt gör tungare kropp, men stärker lusteH at äta.
Tunt fortåre man hälst, det fasta och stadiga mindre.
Vattnet af all slags dryck är bäst och verkliga sundast
Barnen proppe man ej med mat för mycken ocb osund.
Barnen födas ibland, men snarare dödas af ammor.
Orden stympe man ej, för barn man tydliga tale.
Klemigt tale man ej, rent språk bör brukas i början.
Ledband bruke man ej, en gång-vagn mindre behöfves.
Faller barnet ibland, så skratte man, utan at ynkat.
Säkrast lära de gå, när först de vänjas i gräset
Barnen neke man ej deras egna och barnsliga nöjen.
Barnens onda begär bör mest i förstone dämpas.
Riset spare man ej, när barnen visa sig arga.
Barnens timliga väl är god upfostran och upsigt.
Stränghet skadelig är så väl som klemigbet osund.
Modrens kärlek ibland forqväfver fostret i lindan.
Fadrens hårdhet ibland kan dämpa all qvickbet i barnen.
Svårsmält gifve man ej åt barnen i början at äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
