Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som du befalt mig skrifva ocb lät mio nedriga jordref
I dina lagrars krans srnyga inn ocb fästas å bjessen,
Knapt hade nattens köld bårtvikit af himmelen böga,
Då för fänaden är som ljufvast daggen i gräset,
När vid oliven stödd, vår Damon började såleds:
D a m o n.
Morgonstjerna, rin up, far fort ocb skynda på dagen.
Då jag klagar, hur högt mig Nisa bedragit i kärlek,
Ocb fast gudarna ba som vittnen föga mig hulpit,
Ropar åt himlen dock i dödsens ängsliga tima.
Börja nu på min flöjt, med mig dina Arcada-verser,
Mænalus, Arcada berg, bar talsama tallar i skogen,
Altid lystrar ban ock, när herdar quäda sin älskog,
Jämvel å Fan, som först inrättade spela på pipor.
Börja nu på, min flöjt, med mig dina Arcada-verser.
Mops får Nisa, hvad. bopp kunne ej vi, giljare, göra oss?
Grip sig pare med bäst, ocb lärer i tiden herefter
Hinden våga sig ock at dricka tilbopa med bunden.
Mops, klyf stickor i tu til bloss, dig quinna nu gifves.
Strö nu nötter i kring, si bröllops afton är inne.
Börja nu på, min flöjt, med mig dina Arcada verser.
Värdigt brudpar i bop, alla andra du, Nisa, föraktar,
Ocb min pipa ej tål, ej eller gettrena mina,
Elf min svartbruna hy, mina skäggota kinder ocb haka,
Tror ock gudarna ej sig vårda om mänskliga saker.
Börja nu på min flöjt, med mig dina Arcada-verser,
Dig, nog späder och ung, mins jag med modrena plocka
Äplen uti vår park, sjelf jag dig visade vägen,
Fylt bade jag tolf år och trädt i det andra derefter,
Ocb knapt hiude jag up til trädens bräckliga grenar.
Acb, buru vardt jag kär, buru vardt jag i villone drifven,
Börja nu på, min flöjt, med mig dina Arcada-verser,
Nu hvad kärleken är, vet jag, han är alstrad å bergen,
Ismarus ell’ Rbodopé samt bos Garamanter ocb Inder,
Jämvel af annor en art, än utaf vårt mänskliga slägte.
Börja nu på, min flöjt, med mig dina Arcada-verser,
Kärlek bragte derhän Medea at smitta sin* bänder
I sina soners blod. Acb obarmbertiga moder!
Anten bad’ bon mer grymhet i sig ell’ också Cupido?
Grymbet bad’ ban, men långt mera bon,den olyckliga modren.
Börja nu på, min flöjt, med mig dina Arcada-verser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
