- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
386

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det sker dock bonom ej, dess stekefat til ara,

Af smickrao endast de och armod vittne bära;

Btt teckn, at vår skaid matångan älskar mer,

An blomstrens rena lukt ocb skalde-kullen ter.

Dock vil jag, bvad ban gör, ej mer än billigt rata,

När bungern rima lär, som tala korp ocb skata;

Men bogs poeten sjelf in under Astrilds ok,

Utaf en enkel narr blir då en dubbel tok.

När han sin Philis vi! upvakta med en visa,

Då finnas ord ej nog des värde rätt att prisa;

Från lilja, ros, rubin, han prakt ocb fägring stjäl,
Hvarmed bon prydas skal, dock lika med bvad skäl.

Ett skeland öga nämns demant, en sol, en stjärna,

Hon kallas nordens prål, en himmel slägtand’ tärna,

En Venus, gudabild, kyskhetens dyra skatt,

Fast utom brude-säng bon haft mång rosam natt.

Ett under af förstånd, naturens mästerstycke,

Ett mönster för sitt kön, den sanna dygdens smycke,

Ja, måuga hundra mer af slika sköna namn,

Jag kund* förr räkna op, än alla föra fram.

Hur’ mången oförskylt nu nådig fröken skalles,

Hur’ mången ej af sot, men läkedomar fälles,

Hur’ mången prydd med horn af männer uti stan?
Som uti Svealand man finner tall och gran.

Snart skalden klagesång med ecbo ynkligt gnäller,

Snart talar han med bärg, trä, skogar, lundar, källor;

Fast maga, mun ocb tand sin tjenst soro vanligt gör,
Han dock med hälsam kropp i alla visor dör.

Men bvad förtjänar den, med goda seder skämtar
Och ur ett bränvins glas så rim som infall hämtar,

H varmed öl visan skrifs, dock utan vett och smak?
Hon är som diktarn led ocb lucktar af tobak.

Dock aldrig skulle jag derpå det ringsta tala,

Om den, ej sjunga lärdt, sig nöja vil at gala,

Om den, sig kände sjelf, vist’ blifva vid sin drift
Samt endast visor skref ell’ brud- ocb grafveskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free