Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som en gud sags driften gifva,
Måst han ock som gudar skrifva,
Fast bland tusend några få
Endast detta språk forstå;
Om man det kan skrifva kalla,
Högt at klifva, sedao falla.
Som man ser, at gåssar små,
På ’de höga styltor gå,
Bäst de tro sig jättar vara,
Af en ojämn sten ell* snara,
Hisnad eller annan skräck
Hastigt stupa ned i track,
Så plär det ock skalder hända*
Falla soöpligt öfver ända,
Sen de med stort hufvudbry
Mena hunnit up i sky.
På alnslånga orden klifva,
Väderfulla blåsor drifva,
Liksom piltar plä med strå;
De först skina, sen förgå.
En kan inga ord fördraga,
Han ej tar ur gammal saga,
Bär städs en vanvördnad stor
För det språk, han Jardt af mor.
En bar grekska ålderdomen
Stadigt uti narre-gomen
Och förnuft och vett til tross
Slänger kring med Atropos,
Zeus, Mædusa, Spbinx, Megæra,
Mulciber, Cyclops, Chimæra,
Ord som Jonas, Mats och Jan
Mena sku fördrifva fan.
En hör man i yrsla tala
Rundt om drilla med Cabala,
Bry sin skalle fast i tu,
At kring-vrinkla nio-sju.
Alt är högt, hvad sådan diktar,
Hjeltar kallas alla knektar;
DÖr en lustig corporal,
Liknas han vid HauibaL
Cæsars mod, Pompeji ära
Sägs han med i grafven bära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
