Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At vara misstänksam, jag håller för et fel,
Men godtrohet bör ock bland laster bafva det.
Det profvet framdels bör ja komma oss till matta,
Som Fastlagssöndag gaf år trettonbundra åtta,
Har trolöst Birger då oss bägge två bedrog,
Fast sacramentet han på sina löften tog.
BRUNKE.
Har kande Waldemar på detta inkast svara?
POSSE.
Jo men han visste väl kung Birgers sak förklara.
Han sade, nödigt är man noga skilja bör
De löften, som man fritt och dem man tvungen gjör.
På Nykpings slott vi då vår broder fängslig hade,
Han måste jaka till alt hvad vi föreläde;
Men nu så är ban fri och uti kanglig magt,
Hvi tviflar man då på at alt är tänkt som sagdt.
Hans tårbemängda tal, om da nu finge böra,
Min bror, det skulle visst ditt ömma bjärta röra.
BRUNKE.
Men bör, Knut Posse, kan du ej erindra dig,
Om printsen i sitt tal ock äfven nämnde mig?
POSSE.
Ack jo, ban talte visst om eder mer än mycke,
Och sad’ hvad ban för er nu fattat bar för tycke.
Hor han nu till er vän fullkomligt vore gjord
Af eder ödmjukhet och edra söta ord.
Han talte om bur I i enrum honotn råkat,
Och hur med tårar I oro förra tider språket,
Hur kungen sjelf var skuld till alt hvad ondt som skedt,
Ocb at haos broderhat er varit alt för ledt;
Men at er möda nu så långt omsider hunnit,
At konungen i alt sig rätt upriktigt funnit.
BRUNKE.
Ja det var ganska sant, nog har jag haft besvär,
Forr’n jag med denna sak omsider bint så när.
I lögneandar, som kring våra ögon sväfva,
För eder ondskas höjd mitt hjärta tnå väl bäfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
