Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mio vän, jag tillstår det, jag er nu mindre tror,
Se’n I så obetänkt ocb hastigt för oss svor.
Jag vill dock boppas det ej stort bar at betyda.
Nu halsen I vår bror, vi sku bans vilja lyda,
Inom en liten stund det nöjet oss skall ske,
At uppå Nykpings hus vår kung ocb drottning se.
Vi gi ti go därmed ut ocb tacka för den ära.
Som ljungeld’n ba vi rest at dig det budet bära,
Ja om en fjerndels stund så ä’ de värklig här.
Dr. MÄRTA.
Tack, vackre riddersmän för detta ert besvär.
I nogsamt framdels sku en rik belöning spörja.
BRUNKE.
Hälst som vi måste nu om andra saker sörja.
Min kung, ack säg mig snart, hvar är Knut Jonsson Blå?
Eon. BIRGER.
Jag booom ensam lät in i min kammar gå,
Jag tänker nu gå in ocb yppa bela saken
Ocb hämta in bans nåd ...
Dr. MÄRTA.
Nå aldrig såg jag maken.
Ni får väl aldrig vett, jag tror du är förgjord,
Knut stod på stunden nu ocb hosta ut et ord,
Som ej till minsta del en undersåte ägnar,
Han skura så er till, jag skäms på era vägnar.
Ni honom vill ändå förtro vår bemligbet,
Ni menar er därpå at göra mig förtret.
Ni vet Knut är en man, som jag slätt intet lider,
Jag dommer af ert tal, at ingen god er rider.
Eon. BIRGER.
Nu, drottning Märta, balt, jag slikt ej lida kan,
Jag er tilförne sagt, Kuut är en ärlig man.
Dr. MÄRTA.
Så skall I äntlig fram med det, som mig påminte,
Af Knut I liden alt, af mig så tål I inte.
Vi få väl talas vid därom en annan gång,
Vår tid är alt för kort, vår sak är alt för lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
