Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ovärdigt säkert jag den dyra kronan bår,
Om jag en magt begär som himlens ensak är.
Så snart om högre magt smekungar börja röra,
Ar det ej svårt at se hvad de i skjolden föra.
Sku Birger nånsin bli en herre öfrer lag,
Då gjälde mångens skin, och stackars do och jag.
All mensklig ordning man en skyldig vördnad gifver,
Som himlen det befalt men aldrasäkrast blifver.
Med ära, gods och lif i himlens eget våld,
Till menskjors välbehag jag aldrig vill bli såld.
Man menskjor icke bör som få och boskap akta,
Dem egarens behag kan sälja eller slagta.
Den som med gudablod en gång är köpter fri,
Han bör en sådan träl för menskjor aldrig bli.
När kungens magt blef nämnd af tysken Wallram Skytte,
Blef Brunken litet rörd, täi)k hau sin hy förbytte,
Jag märkte ock därvid hur drottning Märta log.
Hertig WALDEMAR.
Jag såg allenast det bur hon på munnen drog
Och uppå Brunken såg, kanske det var åt annat,
På mycket kärligt sätt jag henne eljest bannat.
Olyckligt är det folk i stället som för lag
Måst se sig blifva styrdt af kungens välbehag.
Jag tillstår du, min bror, i vett mig öfverväger,
Jag skattar mer än guld hvart enda ord, du säger.
Hertig ERIK.
En ting mig kommer för, hvaråt jag väl må le.
Hertig WALDEMAR.
Hvad då?
Hertig ERIK.
Jo, kunde do vid bordet intet se
Hor nitisk Bronken var at Sparrens vänskap vinna?
Hertig WALDEMAR.
Ack jo, min värde bror, det var ej svårt at finna.
Hertig ERIK.
Men huru däremot sig Sparren stälte, tvär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
