Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ho är, som icke gläds och täncker vinna bröd,
När skadlig handel på så svaga styltor darrar,
Och then körs ot, som oss med syndig granlåt narrar.
Ta käcka haodelsman, tu blir fru Sveas stöd,
När svensker flagga sielf längst bort i verlden löper,
När sig fru Svea nu sin egen väf>stohl köper.
En bvar af möda trött nu til sin hvila går,
Nu ringes tbet från torn, rätt nu thet helgdags blifver
En hvar af oss med njt til kyrckian sig begifver.
Med fägnad ther at se hur helgedomen står,
Ther bråkas hjertan af tben hårda lagsens hammar,
Ther vanekas söter fruckt af lifsens gröna stammar.
•
Etv dufva til sin ro i Norden kommit hit,
Sit läte låter bon med liufva thoner höra,
I trogna herdar, som med siälar ha’ at giöra,
Af himlens nådestrom sitt biståud har ehr flit,
Guds dyra sanning dock med Svea är tilhopa,
Fast midnatts ugglor nu och domdags korpar ropa.
Fru Svea, när jag s$r bur sällbets blomman gror,
Och hur hon bläncker op i rätta äckta färgen,
Uhr kyreka och ur stad, från land och ner ur bärgen,
Får man och se hvad mer på tina parcker bor,
Et folck, som sitter täckt kring röda sammets borden,
Af thet the masta vor som gudar uppå jorden.
Ther Agnes brända mull i högen sätter blef,
Och Mälarns friska flod på kullerstenar slsfmrar,
Ther Byrger Jerl bygdt stad emellan berg och hamrar
Som senre tider högt på sällbets trappan klef,
Ther står på fager strand et hof * som vida lyser,
At bvilkets gyldna glänts mång ährelysten myser.
%
Få takets högsta topp står bildat mod ocb dygd,
Kring muren läser man bur folckens sällhet vinnes.
När vett och vapn med hvarandra sammanbinnes
Och odygds foster qväfs med nesa, skam och blygd;
Af guld-bepryddan vägg man lätligt kunde täneka,
At Asgård, gudars hem, skull ther å nyo bläncka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
