Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fick jag se hur’ hon uti sitt fönster stod,
Med handen under kind i helt bedröfvat mod,
Hon vinckad’ mej å sad’, at hon var hel allena,
Och at det då va’ tid för mig til at få se’na.
Derpå jag smygde mig hel lått på foten min
Des trappor ånda op och i des cammar in.
Men nåpplig kom man in, for’n vi blef strax förstörde
Af gubben, som vi op för trappan komma hörde,
Då Agnes, full af vett, strax viste finna sig,
Och i ett skåp, der stod, bad jag skull’ gömma mig.
Derpå kom gubben in, och börjad’ straz spatzera,
På golfvet op ocb ner, slog båndren hop, tornera’,
Som hao ha vari vill, alt hvad han öfverkom,
Dä slängd’ han hit och dit, ett bläckhorn slog han om,
Som stod der på ett bord, och Agnes ifrigt sporde:
Hvad giör I med då der? Sen slog han uti bordet
Med banden sådant slag uti sitt ifvers mod,
At alt porslinet gick i kras, som der på stod.
Snart sucka’n ganska diupt och slog ihop med håndren,
Snart ref ban båret sitt ocb skar ihop med tändren.
Snart svor han til en ed, och sig för bröstet slog,
Men Agnes åt dä der ej annat giord’ an log.
Han tvifels utan re’n val bade kunnog blifvit
Om brefvet, som Agnes mig bade nyss tilskrifvit.
Se’n gick ban hastigt ut och gaf mig lyckligt tid,
At jag ur skåpet kom och ut för trappan nid.
Jag ville längre der ej bli och hazardera,
At Agnes för min skull kund’ få förtreter fiera.
Dock förr än jag gick bort, så gaf hon mig det bopp,
At bon sin port i natt skull’ hålla för mig opp,
Och at jag i des rum skal bel välkommen vara,
Och ej för gubben ha at fruckta någoo fara.
(tar gladeligen Arnolph i famn.)
Det är, min hiertans vän, med sårdels fagnad stor,
Som jag mitt nöije ocb min lycka er förtror.
Jag bar ej längre tid. Jag måst mig lite laga,
At jag i denna qväll min Agnes kan behaga.
Och som jag vet, at I mig gierna lycklig ser,
Så hoppas jag at snart få mer at såija er.
(går bort.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
