- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
332

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ofta på grenen torr oss therföre varnade kråkan.

Tityre, säg dock, hvilken gud tig giorde så lycklig?

Tity rus.

Thet så kallade Rom, Melibé, jag stackare mente
Var, som Mantua vårt, tbit vi stads plägade drifva
Lammena vår; och som jag sedt huru valpa’ne likna
Hunden, å kidene små sina får, så plägad ocb oftast
Jag, i min enfald, stort jemföra med emnena smerre.

Men si, tbetta för andra så vidt gick öfver i storlek,

Som then stolta cypress bär pris för nedriga liunget.

M e 1 i b o e o s.

Men b vad bräckte tig at til Rom tig lystade resa?

Tity rus.

Frihet’n anade mig, som räkte mig äntelig banden,

Se’n mitt skägg, utaf håren grå, först började hvitna,
Lyckades bon mig dock, fast sent ocb långt upå tiden,
Sedan ifrån Galatbé jag vände mig åt Amaryllis,

Ty när jag uti Mantua var (jag måste bekänna)

Var föga bopp om fribet, ocb håg för biordenes ansning.
Nog ha’ kalfvar å lamb bli’t slap’te til offer i staden
Ur mina fällar, ocb ostar fet’ jag ystat har åt them;

Men när gåfvo tbe skiäl for’et? aldrig lönte sig bandlen.

M e 1 i b o e u 8.

Jag nog undrade hvi tu dock, Amarylli, så sörgde,
Hvarföre tu tina fruckt så länge lät hänga på träna.

Jo, ty Tityrus ej var bär; tig, Tityre, sakna
Källor i lunden, ocb all vår skog sielf ropade på tig.

Tityrus.

Hvart hån skulle tå jag? Mit tilstånd bolt mig i träldom,
Ocb uppå annan en ort såg jag mig föga then ynnest.
Här såg jag (acb, tänck, Melibé) then dråpliga prinsen,
Som hvar månad af altare vår får offer ocb äbra.

Han var then som svarade mig uppå mina böner:

Ha’n er oxar i bet, som förr, och plöjen up åkreo.

Mel i bo e us.

Väl tig, lyckliga gubbe, så får tu niuta tin odal,

Som nog afliger är, fast än tbe stenoge fälten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free