Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om dedication.
JMär som en autor hint at få sitt arbet fårdigt
Och funnit, at det år publiquena öga vårdigt,
Så är bana forstå id at leta sig eo man,
Til den han värket sitt då dedicera kao,
Som hat den myndighet, at namnet hans försvarar
De fel, som bända tor publiquen uppenbarar,
Och som bar pengar nog, at autor i sin svett
Må hafva en fortienst utaf sitt lilla vett.
Jag bad’ och likaleds tånckt leta en Mæcenas,
Som skuPe hindra, at mitt verk ei mått’ förklenas;
Och skull’ sen rikta mig elf skaffa mig en tienst,
För det jag satt hans namn nåst titelbladet fråmst.
Mitt fortal skull’ hans dygd bögt öfver skyen föra,
Få rycktets gyldne stol skuil’ jag hans säte giöra,
Hans titlar skulle bli: högbördig, måcktig drott,
HögbordD, jarlars blod, född til båd’ land och slott.
Hans vishet och förstånd skull’ jag så ståtligt prisa.
At alt Flatonis vett mot hans ei skulle spisa,
Änskönt det kunnogt vor’, at ban ei lardt et grand
Mer än at skrifva rent på svenska ånda fram.
Jag skuli’ hans ädla stam med sexton ahnor öka
Ocb utur hedna tid hans ätte-fäder soka,
Fast viste jag, at han af bela slåckten var
Den aldraförste, som det ädla namnet bar.
XIX: 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
