Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man senre veridsens barn i sämre kläder sery
The hänga på et brost, hvad tijo anor lämnat,
The gamlas fasta tro har så i bitar rämnat,
At synda efter konst ej beter synda mer,
The fiästas lofte på en smidig tanga snafvar,
Och mannen läser tbet, som hiertat annars stafvar.
Man har med önskans växt blitt van vid blodig lek,
Tber i den enas sial ler, när then andras lider,
Ther bleka döden snällt på bvarje kula rider,
Och gör, at mången mnn, som röd var, varder blek,
Ja mången har, at han ej mer fått slakta, gråtit,
Som hela rotar med sin arm bar åderlåtit.
Man bar sig vagledt tit, ther gall i stridan ström
Emellan yppighet och hunger syntes flyta,
Man bar sitt bampe-låg vid silkesband lärdt knyta
Och sko en svensker häst med goll>och sölfver söm,
Dock har ock andras last i våra land inbrutit,
Sen nordens ankar blef vid södra bottnar knutit
På andras välstånd man med sneda ögon ser,
Vid Na bo na feta \o blir andre Nabon mager,
För nästans styrka skull blir man af afvand svager,
Man utaf stranden sin, när som han strandar, ler„
Så at, sen vännen knapt af vännen mer blir trodder,
Vår verld af onda mer är skämd och tätt bebodder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
