Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISO —
Sij, en farande Man kommer kär från kallare Norden,
Aff sitt manligi Vétt och Dygder vijda behänder.
Himmelen har Ehr sielff honom ägnat och ärnat i Vaggan.
Ey, Bä välan, Jag Ehr nu samman fogar å spänner.
Dätta mit Hierta-Band, denne min linfftfässlande Kädia
Tager upå! Så skal man binda den Himmelen älskar.
Frijheet nog skolen uti min Stad värkliga miuta;
Dygden, hon har Ehr siälff tilredtt en kosteli Doning.
Mången god stund skolen J där samman gladliga skåda
Til Eder Hiertans Lust och alsköns önskligi nöije.
Dätta var alt vårt Taal, (kan skee för långt til at höra);
Ginge så därmed fort ett Far, ett Sinn’ och ett Hierta.
O, huru Väl det stod! Mig dantzade Hiertat i Bröstet.
Frijden fölgde dem heem, och den hvijt-vingade Lyckan
Flög in i dheras Huus. Välsignat var thenne Dagen.
Aldrig hörd-s dä, Lisillis seen hon längtade dädan.
Nu, mitt älsklige fölk, streten ey moot mächtige Venus,
När hon i rättan tijdh biuder ann sin nådige villie!
Ty hon lättiiga kan Ehrt modige Sinne så dämpa,
At j måste gee tafft och äntliga falla tä fota.
Och kunnen j fullsnart aff Storm och brusande Vågor
Krafftliga sättias mm, at Båten han bär öfver ända;
Där liggen j för vrak, ehr motgångz öde beklagen,
Tänkiandes ey en gång, j sielff äre villan å vållan.
Dän icke vill, då han kan, mitt Bod hörsamliga föllia,
Skal ey kunna, då han hälst vill. Så skal ja betala
All förachtare Sinn, Jag, Kärleks-rådande
VENUS,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
