Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst hafva begynt til at sambla’t, och ett Ögnebleck skillier
oss ved dhet heela v&r Ålder har varit tilbunden. Om och
sä är, at vij öfver vårt Först&nd, hvars Förmohn vij meena
oss hafva för Barnen, vele häfvas, är det Omdömet, hvar
med vtf som offtast förnedra Dygden och nphöya Flättian,
ensamt krafftigt nog til at fälla samma värt ogrundade
Högmod. At iag må förbijgå dhe högtijdelige våra Kroppars,
Pärlors, Klädedräehters och andra tingz fijrningar; hvilka,
ehuruväl dhe hvarthera hafva en skijnachtig Orsaak, stämma
dhe dock öfverens uthi vår samma Barnsligheetz uptänckian.
At iag ey heller nu må omtala vår största Ovijsheet uthi
vår inbillade Vijssheet och naturlige Blindheet vijdh dhet
himmelske Liuset. Hvilket alt när en med reenan Hog vill
öfverväga, tröstar en billigt tvifla, antingen Democritus gjorde
rättare, som logh åth alt, heller Heraclitus, som alt begreet,
eller och Diogenes, som i sitt Faat uppå Torget alt slätt
förachtade. Migh til döme är dhen vijsast, som en världzlig
Förmågo hvarken förachtar eller efftersträfver, begråter eller
nedgräfver, uthan förnuffteligen värfvar och rätt brukar til
sitt och andras Gagn och goda, vinnandes där medh andras
Beröm och sitt Nöye. Emedan nu dhenne Salige Hannen
väl har uthfördt dhet vij än hafve under händerna och sedt
där på ett frögdefult Slut, dhet oss än återstår, ty giören
J, hans hedervärde qvarlembnade, mycket illa, om j hans
Bortgång uthur måtton sörien; hans Loford allena kan hugna
Edra Sinnen; ty han bevijste sig således å dhenna
Verldennes stora Theater, at han i Lijfvet har gagnat sig alle gode
Åskodares behagh och sine liuflige Medbröders såta
Vänskap, såsom och nu på sin Mull bägges dheras stadige
Beröm. Eder, sine egna, har han med synnerlig Kärleek och
Åhoga omfattat, som J dhet bättre veten, än iag med
Pennan kan uthtryckia. Å min Fädemes Ort, ther han och
någon sin Lijfz-tijdh har tilbracht, har han elfter sig lemnat
det Beröm, som Tijderne näppeligen lärer kunna honom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
