Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soldaten i sitt Krigs-alann
I faara står om been ock arm:
Alt sitter Bookman frij för skott,
Haar hah ett faarligt hufvu-brott.
En Laag-klook ööm om öhrat går
Af åll och sorl i alla vråår:
En Lakiar’ mäd sitt ränn och rack
Haar myckit omak, lijten tack.
Thet helga Präst- och Lärest&nd
Af Verldzens barn förföllias månd:
En Philosoph och Verldzligh Vijs
Är ock, thes värr, i ringa prijs.
1 Staden må man ledse blij
Vijd verldzens myckle gycklenj:
På bygden går man snood och snäaf
I kläder, samt i seeder strääf.
I Hof den minsta snafvesteen
Kan snafva kull thet längsta been:
I ödemarcken vijd och vill
Han ingen haar at lljta til.
En ogifft går mång’t ovisst fiäät
Ock fassnar i mång’t otänckt näät:
Hoo hunnit haar til ächta-stand,
Han bunden är medli evigt band.
Ett Huuskåll haar så många tarf,
Och vankar nu så lijtet arf:
Alt aflas vill medh stort besvär,
Och när thet ändtlig aflat är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
