- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 2. Samuel Columbus /
282

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

giör Jag» sade han, och bvjsp! 4er med viskade sig uth
genom dören uth p& gatan. Och som de$h var på
Yä#er-långgatan, der altijdh mycket folck etröfvar fö^bij, fcom han
i folckhoopen, att ingen kunde kiäaina eher få, igen honom.

En Ved-dragare satt och een gång.med sin bnstru och qyidde
öfver deras besvärlige tillst&ndh, Hade mycket att ,säya på
Adam och Eva, som hade > varit vållande. till, så mångas
ofärdh. deth hände sig, att een grefve kom med deth samme
gåendes op för trappan; och som han såg dem sittia så
sårgse, frågade han dem orsaken, dee sade alt deth de menfe
och skylte på Adam och Eva. Grefven sade, att dhe skulle
komma i hans huus; der skulle dee haa gode dager, de
komme, grefven lätte sättja för dem tree Rätter hvart Mål«
tijdh, men det fierde fatet skulle dee intet öpna; ty om dee
to ge opp låcketoch eåge der. i, skulle dee strax blij uth«
kiörde och blij, som dee vore förr. dä gick een och annan
dag förbij; änteligen sa5 hustrun åth man.sin: Mig lyster
lijk-vähl att sij, hvad som är ’ti dä där fatet. Mann hennes.sa’,
att hon måste ingalunda röra dervrjd, uthan komma ihog, hvad
sagt var. änteligen betogz hon så starckt af förvett,..att hon
inte: längre kunde hålla,[fig, öfvertalte och 8inMann,.att han
gaf sitt samtycke der till, att fatet optächtes· Rätt som dee
då toge af låcket eller täcket, Sprang, der een lefvandes
Muus opp och drog under sängen: dee blefyo förfärade, och
elfter dhe intet kunde ta igen Musen, var dheras
missgiär-ning rögd. Här nu Skaffaren kom, märckte hvad skiedt var,
oeh sade’t effter plichtig lydnad för grefven och grefvjnnan,
sitt herrefolck, drefyes Veddragaren sampt med sin hustro
der uth medh förbråning, att dhe intet mehr skulle . skylla
pä Adam och Eva, Effter som dee nu sielfve. hade varit
skull till dheras . goda dagars mistande; och måtte så bära
veed seen, som förr.

Een gadlöös Sälle, såg, att Prästen eller Skrifftefadren fick
sen gång vackra Penningar och lade dem ’tl een Mössa bred-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:09:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/2/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free