- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 20. Samlade skrifter af Jacob Frese /
28

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

All himlens fiäder-flock til sina nästen far,

Och skogens ndiur skiul i dolda kulor niuta,

Men menniskones son ei något stalle har,

Hvarunder han til ro sitt bqfvud kunde luta.

Behagar dig, at du en ängel kallar uer,

At han med dig, uppå din mandoms vägnar talar
Och si, han står til reds, si hvilket under skier,

Btt skapat creatur sin skapare hugsvalar.

Dock blodet likafult dig strom-vist ofvergår,

Likt roda saften, fram or tryckte drufvor spricker,

En onaturlig flod bär öfverhanden får,

Den marken til sig drar och snåla jordeu dricker.

O skiönsta mennskio-bild’, hvar blir din däjlighet?

Din fägring svinner bårt, din kinders purpur viker,
De brutne ögons lius knapt liuset skilja vet,

Jag ser och finner dig, dig sielfvan icke liker.

Ditt anlets liufste skick har ängslan plånat ut,

Kriog ögne-hvarfven syns en dunkel skugga sväfva,
En vissnad bar dig täckt och döden blir ditt slut,

Des tökna syns dig i de mörka moln inväfva.

Jag skräcks och bäfvar för din bäfvande gestalt,

Jag tvingas af det qval, som dig så svåra tvingar,
Uti ett blödigt rys består mitt hela alt, ‘

Min hog som vågen drifs för vädrets vigt och vingar.

Jag har dig i min synd ett plågsamt arbet giordt,

Och min missgiärning har dig gullit mycken möda,
Du lider oförskylt hvad jag umgiälla bordt,

Fördenskull vil mig ock mitt trogna hierta blöda.

Om jag för någon tid titt qval förglömma tör,

Min tunga vid min gom af vedermöda låde,

Ja, om din jämmer mig ei full af jämmer giör,

Så vare jag utstött från salighet och nåde.

O, at det salta haf min Ögon fylte opp,

Jag skulle natt och dag min fel och brist begråta,

Nu vare hvarje flod och alla strömmars lopp
Ett vittne til min sorg och mine ögou våta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/20/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free