Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Store kung, förlåt jag ber,
Acb hvad mand’ ditt bogmod mena,
När da icke fick den ena,
Säg, bvi tänkte da på fler?
O, I gudar appå jorden,
Sen hvad bar vil blifva af!
Är då ingen friad vorden
För en mörk ocb trånger graf?
Scepter, spira, spiut och svärd
Måste ju bär läggas neder,
Här förblekna palm ocb ceder.
O en obeständig värld!
Kunde dygd för döden fria,
Mandom för bans starka arm,
Välde för hans skarpa lia,
Klokhet för bans bot ocb barm,
Fägring för bans blinda skott,
Vor’ gref Sparre än ej glömder;
Dock, bo lefvat så berömder,
Lär ei glömmas bort så brott.
Hielte, fäderlandsens äbra,
Giötar8 prydnad, rikets zir,
Trenne cronor vittne bära
Huru dyr din bortgång blir.
Vittna ock mång’ fremde land,
At med dig och dine leder,
Råd ocb mandom lägges neder
Uti grafvens kalla sand.
När sig molnen sammandraga
Och den dryge åskian går,
Plär det sig til ovär laga,
Storm ocb liungand förestår,
Så det äfven bådar än,
At ju fara är för handen,
När de vise dö i landen,
Ocb de trogne ryckias bän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
