Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någre poetiske infall
vid åtskillige betraktelser,
som ätven till en del af föregående sede-läror äro lämpelige.
Desse infall har man somlige sielf fattat, somlige åter äro i minnet
forekomne af det förråd, man sig hos andra samkat.
Val begynt är half ändat.
Den, som har väl begynt, ban balf till ändan synes,
Det värk gick aldrig väl, som ej med Gud begynnes.
Upmuntring till Guds lof.
Lät oss hvar på sitt sätt dens Högstas godhet låfva,
Hvar äger gifva tack, som hafver undfått gåfva.
Det minsta creatur lofvar sin skapare.
Fast gräset är så klent, gräshoppan ganska späder,
Så vittna de om Gud, hvar munn om honom qväder.
Hvart land har sin del af Guds godhet.
Ändock vårt land ej är så rikt af palmer blifvit,
Så se vi dock Guds lof i biörke-barken skrifvit.
Ofver det förlorade och återvundne paradiset.
Tänk, på det paradis, som blef af synd fördärfvat,
Men mer på det, som Gud oss öpnat och förvärfvat.
Det förgängeliga lifvets flygtighet.
Ditt lif, en andedrägt, kan som en blädra svinna,
O, at du lärde dock din kårta tid besinna.
Bättringens nödvändighet.
Hvar giöre tidig bot och dröje intet länger,
Det är för sent, när Gud sin nåde>dörr tilstänger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
