Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det falska oeh sanna nöjet.
Mel. Gudinna den jag wördat har.
Jag tilsend sköna nympher såg,
Der Mälaren sin bwita wåg
Med salta böljan får beblanda,
Der hundra tals med flytand slott,
Som alla dra sin rika lott,
Til säkra hamnen ljufligt stranda.
Ibland den dyra skönbets bär,
En bade belt utwalda kla’r,
Hon war af wett och qwickhet riker,
Hou war af dygdens ädla ätt,
Hon sade: Säg mig rent och rätt,
Hwar fins det nöjet, som ej swiker.
Helt oförskräckt jag swarte så:
Man kan sitt kära nöje få
Alt som man hjertats lustan wänder,
Här nedre uti dödsens mark
Folk nöjes mast med skal och bark,
Men kärnan släppa de ur händer.
Här fyra lunder öpna stå,
Hwera som bar lust, kan der ingå,
Ocb utaf nöjets frukt sig föda,
Tre lysa starkt för kropp ocb blod,
En lys ocb stillar själeus mod,
Hon bar ocb ger en ewig groda.
Si bär uppå den högra band
Är ärans stolta lund och land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
