Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han med list besegra Fridlev, men denne dödade bonom i
tvekamp och fördref derjemte hans barn ur riket. Desse
kommo då öfver till Norge, der de vunno förtroende hos
konung Asmund och uppbringade sig till Häradskonungar,
vid hvilken värdighet de bibehöllo sig genom flera
århundraden, tilldess Harald Hårfager lade under sin spira
Norges förut styckade landskaper och derigenom beröfvade
småkonungarne deras välde. Dermed var också denna makt
för evigt beröfvad Hjärnes efterkommande, men rikets
förnämsta embeten blefvo dem deremot anförtrodda, i det de
valdes till jarlar, riddare och riksråd. Ulvilda af Norge,
konung Sverker d. ä:s drottning, skall också vara af denna
slägt.
I medlet af fjortonde århundradet börjar Hjärne-slägtens
egentliga historia med dess inflyttning till Sverige. Vid
denna tid uppträdde en man, om hvilken Lagerbring yttrar,
"att han lyser öfver allt uti denna tidens handlingar.”
Denne var ERENGISLE SUNESON HjÄRNE[1], jarl och grefve af
Orkenöarna, Svea rikes råd (1340) och riddare (1344), den
siste, som i Sverige förde titel af jarl och den förste svensk,
tom burit grefvenamn. Han dog 1392 och ligger
begrafven i Wadstena kloster jemte sin maka, fru Ingeborg[2].
Hans syster, Märta Sunesdotter. var gift med Ulf
Ambjörnson Sparre till Tofta, hvars sondotter var
moder till konung Carl Knutsson. Sonen, JOHAN
ERENGISLESSON HJÄRNE — hvars slägtförbindelse förut varit våra
historieskrifvare obekant, men i sednare tider blifvit
ådagalagd af professor J. H. Schroder, genom ett på Upsala
Bibliothek förvaradt permbref, der han i texten heter "D:nus
Johannes Hyærnæ, Mil." och i det väl behållna sigillet
(Båt med stjerna ofvan) ”JOHANNES ERENGISLASON" — var
1360 Svea rikes råd och riddare, och en af dem, som
undertecknade konung Magni bekräftelse på Wendiska
städernas privilegier, dat. Gripswald 1363[3], gift med fru
Christina, en dotter af Nils Torstensson Oxenstjerna, och
dog i början af 1400-talet. JOHAN JOHANSSON var 1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>