Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett vigtigt bidrag till svenska historien och särdeles utförlig
i skildringen af Ryssamea inkräktningar och härjningar i
dessa olyckliga länder under sextonde århundradet, till dess
hjelten Pontus De la Gardie «med en ståtlig svensk här»
rensade dem från dessa barbarer och lade Ehstland under
Sveriges spira. Såsom historieskrifvare har Thomas Hjärne
fått namn af Ehstlands Livius, såsom skald har fru
Norden-flyclit ställt honom vid sidan af Ovidius. Ännu på hennes
tid voro således lians poemer allmännare kända; men med
undantag af det enda, soin i denna samling är meddeladt,
torde de nu alldeles försvunnit eller gömma sig bland
mängden af de poemer och visor från denna tid, hvilkas
författare äro och förblifva okände. Han har ock öfversatt De
la Serres «Betraktelser om Evigheten”, Sth. 1877.
HENRIK HJÄRNE, hvars både födelse- och dödsår äro oss
obekanta, var kaptenlöjtnant vid artilleriet och gift med
sin broders svägerska. Catharina Liljeqvist. med
hvilken han hade en enda dotter, Maria.
URBAN HJÄRNE föddes i Sqvoritz prestgård den 20
December 1641. Bedan vid fem års ålder började han läsa
och visade snart en ovanlig fattningsgåfva och håg till
boken, hvarföre fadren beslöt att låta honom framför de
andra bröderna studera. Så snart fadren flyttat till Ny
en-skans, intogs han i skolan derstädes och gjorde sådana
framsteg, att han vid tolf års ålder var den skickligaste
af sina kamrater, oaktadt ibland dem funnos fullvuxne
män. Jemte sina studier öfvade han flitigt ritkonsten, för
hvilken han hade en afgjord fallenhet. «Vid fem års
ålder”— berättar han sjelf— ”böd jag till att afmåla de
gäster, som korumo till min fader, först med fingren i
sanden på golfvet, sedan med krita på väggen.n Hans
informator, som icke hade sinne för denna konst, gaf honom
derföre aga, men den halp icke. Han fortsatte flitigt på
egen hand sina ritofningar, och uppnådde derigenom en
den tiden ganska ovanlig konstfärdighet, och i hans
gra-dual-disputation förekomma flera teckningar, dem han sjelf
sta delen i Mitau 1704. Den blcf fullständigt utgifren efter originalhandskriften
af D:r C. E. Napiershy, i för*ta budet af Mouuienta Livonic antiqoe.
Riga, Dorpat and Leipzig 1835.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
