- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 3. Thomas, Urban, Carl Urban, Johan och Erland Fredrik Hjärne /
28

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och ögnataal myckit hadc vinlagt, förmerkia een liten
be-nägenheet. som hane renomé honom förskaffat hade. Och
efter hoon hade lust att see den hoffolket, (hvilka uthi een
berömmande och lastande ingen måtto hålla), tillförene så
hade roosat och gaaf Celadon tillfelle idkeligen meer och
meer, doch ganska oförmerkt, att skiuta kärleks strålar: Doch
der iblandh stellandes sigh så modig, och medh een käck
upsyyn låta lysa een synnerlig frimodigheet, doch nthan
någon affectat stoltheet. När nn Gudztiänsten ändat vaar,
stceg Chione, togh Celadon i hand, therhoos stodh Stratonice:
och som hoon icke vaar vaan att belsa de ankommande, der
de icke vore af så hög eller och högre härkomst än hon
sielff, så helsade hoon icke heller Celadon, uthan sågh något
hvast uppå honom och gick dädan.

Strax gick Celadon uth, uthi een lönligh och bittersööt
ängslan, och begyntes den nys nptende och tiUijka uthsleckde
eelden meer och meer taga till; men in mindre förhoppning
han hade, iu mera alskte han, tvert emoot alla andra älskare,
som sigh medh förhopning altijdh bespijsa, och då den
bliffver all, återvender och kärleken tiUijka. Hvadh skulle
den arma Celadon göra? Effter hoon nthaf så [hög]
härkomst var kommen, hade han aldrig den förhoppning att
fåå den ähran få tala det ringeste ordh medh henne. Och
som hoon vaar temlig eenslig af naturen, gick hoon föga
uth, att han då kunde fått mött henne; och der detta skedde,
vaar hoon altijdh af 2 frustupijgor beledsagat, som flere ögon
hade än Argus. Intet kunde han heller taga sigh den
dristigheten på och gåå in j frutimbret, dijt ingen
mansperson vaar tillåtit att gåå, uthan Parmenio allena. Intet
fönster vete heller så nthur hennes C ammar, att han kunde fåå
see henne der eittiande och då mz een ödmiuk hattlyftning
eller ögnavink insinuera sigh; — Summa, alla vägar vore
honom igenslutne: hans cn deste tröst, att fåå see henne uthi
gudztiänsten, förminskades temligcn, när han tenkte vedh sigh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/3/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free