Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«,
Fhuru vidrigt tliet än gåår
I älskogsfall, lell har man liten roo
Och någon lindring, då man fåår
Een annan sitt åliggiande betroo.
lag ähr för alla vist olyckelig.
Som för als ingen tör beklaga mig.
Den kraneka finner lijkväl tröst
Α1Γ venners tilltal och medhlijdande,
Då han medh snekförbruten röst
Fåår brista lööss medh klag och qvijdande?
Men tijga still, när värek och svedan skär.
O himmel, hvadh för bitterhet thet ähr.
Ach mig, som sådant hiärtqval spör,
Bland dhem iag måste vistas dagelig,
Fördöllia migh och intet tör
Ån medh den minsta suck uthlåta mig,
Fast än der iag går hemlig, lönsk och still,
Mitt qvalupfylta hiärta brista vill.
Till eer iag entligt ven der mig,
I stumma trää, som här i lunden groo,
Er kan iagh fritt och tryggelig
Alt, thet migh qyäl och trycker, f& betroo,
I säkerhet kan iag för eer hvar dag
Dthgiuta fritt min ångst medh such och klag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
