Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än talas om den tid, då Sverge satt i ro,
I företa Eriks tid och nnder Frey den gode,
Då våra hne i fred förutan fara stode,
Då allmän kärlek fåne, rättvisa, sanning. Tro»
Ja, det är ej så långt at minna oss uppå
Den Man, som för sin Ätt eidsl trefoads grundval lade.
Ach at vi sådan tid i dag för ögon hade!
Ho vet, om Landet ej en maken knnde få?
Men hvad var orsak til et dylikt Riksens flor?
Jo! at bevisa det, behöfs ej många rader,
Det kom der af, at man sig v ald t en Landsens Fader,
Som barnsens lydnad gjort med vett och mandom stor.
Han gifver vitnesbörd om Kunga mod och art,
Som giör et Rike sällt, och kan ett Land uprätta,
Som egna nöjen vet ur hog och afsikt sätta,
Då möda, välferd, blod, för Land ej blifver spart
Dock, för’n jag längre går, vil jag här minna på,
Hvad orsak man. först haft at Kungar för sig välja,
Sen vil jag några män med korta ord uptälja.
Som giort, at Landet fått i ymnig grönskan stå.
När önskan fordomdags begynte växa til,
Då girighet och våld erhållit fria tömar,
När samvet, tro och rätt först ansågs såsom drömar,
Hvar fölgde sit begär, som lystnan almänt vil.
Då böljade usel tid för den, som ärlig var,
Hvars upsåt var i lugn sin lefnads dar förnöta,
Den då förnögd i ro sit näste ville sköta,
Han efter säkerhet förgäfves flyr och far.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
