Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Siö-Compase, som styr vår köl som oftast til den stranden,
Dit vi ba aldrig segla tänkt, vid obekanta landen;
Den segelnål, som leder oss på så förborgadt sätt,
At vi ock knapt förstå, om vi gå galit eller rätt.
Han är den Orpheus, som så väl sitt spel har lärdt at föra,
At för des liufva harpoklang sig siäl och sinnen röra.
Et enda slag på lutan hans ock tiger-hiertan rör:
Delphinem sielf Arton då på hafsens böljor för.
Han är ock ibland räknemänn den konstigste vi känne:
Nu giör han af en hel en half, nu giör han en af tvenne;
Nu en til två, nu två til tre, nu utaf tvenne et:
En underlig Arithmetic, et sällsynt räkne-sätt.
Säg mig än mer, hvad kärlek ärP jo, all naturens amma
Och hela jordens foster-far; ja, kärlek är den samma,
Som friar ifrån undergång den vidtbegrepna släkt,
Som sig har ifrån Eden ut til verldsens ändar sträkt.
Han är den store Trägårdsman, som vida verlden ansar,
Planterar samfund, bygger land, befäster stad och skansar,
Giör folken många, riket stort och håller alt vid magt;
Utrustar härar tusendtals och står för dem på vakt.
Han segrar jorda-klotet om, den dråpligaste hielte:
Ja, Hercul sielf är alt för svag mot honom spänna bälte.
Kårt sagt: han uppå jorden är den mägtigste Monarch;
Jag trotsar stora Mogol sielf, at han ej är så stark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
