Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haar alt, hvad jordiskt är, så Christlig skådat an.
Som det der ägas väl, men väl och mistas kan.
Hon med en Maaka lefft, som genom Yett förhvärfde
Det Värde, Stånd och Nampn, som han af ingen ärfde,
Men Svergies Öfverheet så väl tillhanda gick,
Ät han sig mycken Nåd der vid till LÖning fick.
Hon och välsignad var med en stoor Foster-skara,
Aff hvilka hon en deel sedt för sig hädan fahra,
Sedt dem, hon lemnat qvar, i sina Fotsporr gåå,
Dem sedt med Dygde-prijs på Ährans Trappor ståå.
Men af slijk Medgång hon sig intet Högmod tagit,
Och hvad som fallit moot, det haar hon toligt dragit.
Hon haar sin Hog så väl i Verldens Ebba tämt,
At Hon båe Lyckans Hoot har tolt och Lyckans skämt.
Ty hon på Gudz Försyn fast mehr än Lyckan trodde
Och var ett Himlens Barn, tå hon på Jorden bodde;
Tijt nu ock hennes Siäl fullkomlig hämtad är,
Och vid sin Hädanfärd oss thenna Läxa lär:
Hvad Dårheet, at man sig om det så högt bemöder,
Som Lyckan bär och taar, sielff gier och sielff föröder!
Hvij grundar man på det, söm städz i Flycht och Fahrt
Sig hvälfver hijt och tijt och skal nu seent, nu snart
Oss lemna heller och aff oss måst’ ändtlig lemnas
Och mångom otänckt giffs, men ingom evigt ämnas?
Hvij fågnas man åth det, hvars Fägnad är så kort,
Då anten det från oss, hell’ vij från det gå bort?
Hvij vill man sökia det med så stoor ijd och ijffver,
Som intet varit haar och sist till intet bliffver?
Väl then, med thenna Verld som såledz umgå kan,
At han sig alt dess fiäs det minsta tager an
Och äger sielff sin Hog, är ey vid Jorden bunden,
Men räknar hvarje stund, som v or den sista stunden;
Så at, när Himlens Hand och Krafft på Hiässan slåår,
De es Siäl till slijkt ett Bod då frij och färdig ståår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
