Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmund Gripenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penhjelm 1673 i friherrligt stånd och utnämnde honom till
riksråd och till kansliråd samt följande år till lagman i
Österl^ten. Ehuru Gripenhjelm missvårdat konungens
uppfostran, egde han dock nnder de första regeringsåren
hans djupaete förtroende och betraktadéS såsom chef för
riksstyrelsen, men enart förverkade han detta förtroende, föll
i onåd och blef utesluten nr rådet. Kort derefter
insjuknade han och afled i Stockholm den 15 December 1675.
Riksrådet Gripenhjelm egde djupa studier. Under den
korta tid, han var professor, utgaf han e) mindre än 19
akadern iska disputationer. Hans arbete: De statuis
illustrium romanorum, tryckt i Stockholm 1656, gjorde på sin
tid stort uppseende och var äfven af utländningar mycket
värderadt, hvarföre det blef omtryckt i Helmstadt 1666.
Med sin hustru Barbro Cl o*) hade han tre söner: Nils,
Johan och Carl.
NILS GRIPENHJELM, född i Upsala 1653, var
först studerpage hos Carl XI och blef student i Upsala
1671, hvarefter han företog en resa i utlandet, som
varade i tre år. Återkommen till Stockholm, utnämndes han
1674 till bofråd och året derefter till direktör öfver
kungliga bibliotbeket efter faderns dod, samt till lagman på
Öland 1681, hvarifrån han 1682 förflyttades till samma
befattning i ^stergötbland och 1686 i Upland; 1692
befordrades han till landsböfding öfver Stora Kopparbergs län.
Det missnöje, konungen trodde sig ega rätt att hysa mot
fadern, öfvergick dock icke på sonen. Tvärtom visade
konungen sin fordna studerpage det största förtroende,
hvaraf denne ock gjorde sig förtjent genom sina insigter
och sin embetsmannaduglighet. Vid riksdagen 1697 var
han landtmarskalk, då han bevistade Carl XI:s begrafning,
och tillika ordförande i riksståndens plenum plenorum,
då den aflidne konungens testamente angående
minderårigheten uppbäfdes, och Carl XII förklarades för konung,
hvars kröning han äfven bevistade. Han afled i Fahlun
under April månad 1706, då han nyss förut blifvit kallad
till kongl. råd och president i bergskollegium, ehuru
full-magten ankom först efter hans död. Han var känd för
grundliga studier, synnerligast i lagfarenheten och bergs-
*) Erkebiskopen Lenaei barn blefvo 1658 adlade med
namnet C lo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
