Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmund Gripenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slägten Gripenhjelm var en vitter slägt, af hvilken vi
ega poenier af erkändt värde såväl på svenska som på
latinska språket Edmund Gripenhjelm uppträdde tidigt
såsom romarskald vid åtskilliga tillfällen och utgaf i Riga
1646 en Edoga sacra *), med en dedication i obunden
stil till friherre Gustaf Bonde, sedan riksråd och
riksskattmästare. På svenska ega vi af honom endast psalmen
405 i 1695 års psalmbok, hvilken psalm i vår nuvarande,
år 1819 gillade och staafästade psalmbok äfven är med
någon förkortning och förändring bibehållen, likasom i det
i Helsingfors 1857 utgifna Förslag till svensk psalmbok
för de evangeliekt-lutherska församlingarna i
storfursten-dömet Finland*. Om Nils Gripenhjelm yttrar Wieselgren,
att han framstod såsom en ansedd talare bland den
mo-narkiskt sinnade yngre adeln, och anför såsom prof derpå
utdrag ur hans tal till ridderskapet och adeln såsom
landt-marekalk vid riksdagen 1697. Han har ock hållit en
Oratio in natalem regis Caroli XI septimum, hvarjemte han
efterlemnat “flera svenska poemer i handskrift.* Dessa
torde dock nu vara alldeles förkomna utom det enda, som
här nedan meddelas efter en afskrift i Palmsköldiana.
Efter en på samma handskrift gjord anteckning skulle detta
poem vara af Edmund Gripenhjelm, men Wieselgrens
uppgift, att det är af sonen Nils, är utan tvifvel rigtig. Carl
Gripenhjelm intager utan tvifvel ett af de förnämsta
rummen bland sin tids skalder. Hans poemer förråda en varm
känsla och en äkta poetisk sinnesstämning. Hans flesta
stycken äro rent lyriska, tillkomna af inre poetisk kallelse
och ej på beställning för bröllopp eller begrafningar. Hans
verser vid hofvets fester torde icke ens kunna kallas
tillfälliga i egentlig mening, ty de hafva troligtvis icke
tillkommit af annan anledning än hans egen inre kallelse,
föranledd af tillfället.
Upsala i Juni 1864.
IP. Hanselli.
*) Ecloga sacra, quam in novum magni aeterni invicti
seculo-rum Domini ac judicis filii Dei Jesu Christi natalem, cum post
mille sexcentos quadraginta et quinque annos a salutifero ejus partu
felici Christianae religionis statu, denuo illucesceret. Properanti
calamo gratulabundus fudit Edmundus Figrelius, S. Gothus.
Rigae Livonum MDCXLVI. 4:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
